Neoklassisk tradition & keynesianerna | Hemtentamen

Genom neoklassikern Marshall introducerades begreppet allt annat lika (ceteris paribus) på bred front. Begreppet beskriver en analysmodell där man isolerar de två-tre variabler man vill analysera och undersöker hur dessa påverkar varandra samtidigt som man utgår från att allt annat som kan tänkas påverka skeendet är oförändrat.

Neoklassikern Fisher sökte förklara relationen mellan penningmängd och inflation/deflation. Han kvantitetsteori säger att om volymen på handeln omloppshastigheten på pengarna förblir de samma samtidigt som penningmängden ökar leder detta till inflation.

Fisher menade att kvantitetsteorin framförallt beskrev långsiktiga tendenser och kompletterade den men kreditcykeln som sökte förklara ekonomiska störningar på kortare sikt. Även i en ekonomi i jämvikt där inflationen är måttliga tre procent minskar bankernas faktiska ränta. För att få ut tre procent i faktiskt ränta måste de höja höja utlåningsräntan till åtta procent. Men enligt Fisher släpar denna höjning av räntan efter vilket leder till att företagens skulder blir billigare genom att räntekostnaderna sjunker. Då kommer företagen låna ännu mer pengar och ”[e]n kumulativ kreditcykel inleds i fem steg”. 1) Penningmängden ökar med inflation som resultat. 2) Bankerna höjer sin ränta men inte i tillräcklig mycket. 3) Företagens marginaler och vinster ökar och det gör även deras skuldsättning. 4) En kreditexpansion inleds. 5) Inflationen fortsätter och steg 1 till 4 upprepas igen.

Att lämna marknaden fri kommer inte leda till full sysselsättning

Enligt svensken Wicksell kunde skillnad mellan realränta och utlåningsränta leda till inflation och ekonomisk kris. Med realränta menade han det man kan förväntas få i avkastning på investerat kapital medan utlåningsränta är vad man får av banker när man hos dem ‘sätter in’ sina pengar. När båda dessa typer av ränta ligger på samma nivå råder jämvikt och den naturliga räntan infinner sig. Om realräntan är högre än utlåningsräntan leder det till att företag tar krediter och investerar mer vilket leder till ökad kunkurrens om arbetskraft vilket medför höjda löner för arbetarna. Detta leder i sin tur till inflation vilket kan resultera i en ekonomisk kris.

Enligt neoklassisk teori beror arbetslöshet på att arbetarnas löner inte är flexibla nog. Flexibiliteten uppåt var det inget fel på men att lönerna inte kunde sänkas tillräckligt snabbt och mycket för att parera svängningarna i ekonomin ledde till arbetslöshet. Neoklassikerna skyllde detta på fackföreningars arbete och minimilöner satta av lagstiftarna.

Economist John Maynard Keynes

Keynesianerna delade inte neoklassikernas tro på att den fria marknaden skulle leda till full sysselsättning. Istället hävdade de att jämvikt mellan utbud och efterfrågan kan uppstå i ett läge där långt ifrån alla har ett arbete att gå till. Kenyesianerna ansåg att arbetslöshet var samhällets största problem och menade att bekämpandet av arbetslösheten var det primära målet för den ekonomiska politiken och detta mål trumfar till exempel strävan att hålla inflationen låg.

Att lämna marknaden fri kommer inte leda till full sysselsättning. Till skillnad från neoklassikerna ansåg därför keynesianerna att staten måste ha en aktiv roll. Kenyes hävdade att graden av sysselsättning beror på tre (psykologiska) faktorer: konsumtionsbenägenhet, nivå av investeringar samt likviditetspreferensen. Konsumtionsbenägenheten förklarade han som den lag som gör gällande att människors konsumtion ökar när sysselsättningen är hög men att människornas konsumtion ökar långsamma än deras inkomstökning. Nivån av investeringar bestäms av företagens förväntade avkastning på investerat kapital samt av räntenivån. Enligt Keynes följde nivån på investeringar inte rationella antaganden utan marknaden var instabil på grund av dess osäkerhet inför framtiden – när optimism råder ökar investeringarna och pessimism får investeringarna att minska. Ränta är inte, enligt Keynes, inte en ersättning man som individ eller företag får för att man sparar, utan istället ”en ersättning för att man avstod från likviditet”. Han menade med likviditetsprincipen att under perioder där framtidsutsikterna är oklara kommer människors efterfrågan på likviditet (till exempel bankdepositioner) att öka.

Neoklassikerna la tyngd vid individers beteende istället för att studera samhällsklasser

När ekonomin befinner sig i ett tillstånd av sviktande effektiv efterfrågan och ökande arbetslöshet finns det i huvudsak två saker staten kan, och bör, göra. Den första är penningpolitiska åtgärder vilket innebär att man sänker räntan, ökar penningmängden i samhället vilket leder till ökad efterfrågan. Den andra är finanspolitiska åtgärder. Då investerar staten i stora infrastrukturprojekt och i den offentliga sektorn vilket stimulerar ekonomin. Enligt teorin om multiplikatorn kan relativt små statliga stimulanser få stora spridningseffekter då det kapital som ‘injiceras in’ i ekonomin återinvesteras om och om igen.

Den klassiska ekonomiska skolan undersökte stora frågor, till exempel tillväxt. Neoklassikerna la tyngd vid individers beteende istället för att studera samhällsklasser och skiljde samtidigt ekonomidisciplinen från politik, historia och sociologi. De neoklassiska teorierna var abstrakta och generella. Walras skiljde på ren ekonomi och tillämpad ekonomi där ren ekonomi var teoretisk och de som arbetade med den förra kunde göra ”starka antaganden” och bortse från politiska och moraliska aspekter. Keynes och de efterföljande keynesianerna skiljde inte på ekonomi och politik på samma sätt utan hade som övertygelse att den politiska ekonomins huvudmål var att bekämpa arbetslösheten. I jämförelse med de neoklassiska teorierna var keynesianska mer specifika och praktiskt tillämpbara.

(Sammanfatta de viktigaste punkterna där keynesianer ifrågasatte etablerade uppfattningar inom den neoklassiska tradition som dominerande fram till 30-talet. Resonera både i termer av teori och av praktisk politik.)

Annonser

En reaktion på ”Neoklassisk tradition & keynesianerna | Hemtentamen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s