Malthus, Ricardo & Marx | Hemtentamen

Under 1800-talet var matkostnaden den dominerande utgiften för de flesta hushållen. Ofta uppgick den till 80% av hushållens inkomster. Detta gjorde att människorna var mycket känsliga för missväxt och dåliga skördar – dyrare mat ledde till svält. Malthus trodde sig ha belägg för att människor förökar sig geometriskt (1, 2, 4, 8) samtidigt som matproduktionen endast kan öka aritmetiskt (1, 2, 3, 4). Detta – Mathus befolkningsteori – leder oundvikligen till högre matpriser och mer svält och fattigdom om befolkningen fortsätter att öka. I förlängningen innebär detta att det finns ett tak för hur många människor som jorden kan försörja.

Malthus underskattade den tekniska utvecklingen som effektiviserade jordbruket

Befolkningsökningen bör försöka hållas nere och Malthus såg två faktorer som viktiga för detta ändamål. Det första kallade han för preventiva hinder och det andra för säkra hinder. Preventiva hinder var politiska åtgärder som till exempel att få folk att gifta sig senare och därmed skaffa barn senare. Säkra hinder handlade om dödsfall på grund av svält, sjukdomar och krig. Malthus underskattade den tekniska utvecklingen som effektiviserade jordbruket och matproduktionen och ledde till att fler och fler människor kunde försörjas.

karl_marx

Ricardo trodde precis som Malthus att en större befolkning oundvikligen skulle leda svält till lägre löner. Till detta adderade Ricardo sin teori om avtagande avkastning. På grund av befolkningstillväxt och de efterföljande höjda matpriserna kommer mer jord att behövas ta i bruk. Han utgick från att de bästa jordarna redan var i bruk och att de jordar som i framtiden tas i bruk därför kommer ge lägre avkastning. Då måste jordräntan höjas (den ränta som de som brukar jord åt jordägaren måste betala) vilket är till gagn för jordägarna men negativt drabbar de som brukar jorden och de som investerar.

Undantaget denna logik var dock exklusiva varor som konst och fina viner

Ricardo hävdade att endast arbete kan skapa värde. När kapitalister tar ut vinst exploaterar de således arbetarna. Vidare menade han att varor som säljs har ett objektivt pris som bestäms av de antal timmar det tar att producera given vara. Undantaget denna logik var dock exklusiva varor som konst och fina viner.

Marx ansåg även han att arbetskraft är det enda som kan skapa värde. Arbetarna exploateras när de tvingas arbeta längre än vad som krävs för att de ska tjäna ihop till sin försörjning och i dessa extratimmar har mervärdet sitt ursprung. Anledningen till att arbetarna kan tvingas att arbeta mer än nödvändigt är den ojämlikhet som råder mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetarna är beroende av arbetsgivarna på ett annat sätt än vice versa. Det finns, på grund av arbetslöshet, alltid andra arbetare att tillgå ”om det inte passar”. Detta innebär att arbetsgivaren (kapitalisten) kontinuerligt kan öka mervärdet och sin profit på arbetarnas bekostnad. ”Absolut mervärde utvinns genom förlängning av arbetsdagen. Relativt mervärde utvinns genom produktivitetsökningar”.

Effektiviseringar och tekniska framsteg fanns inte på hans karta

”Kapitalismen baseras på ett inneboende systemfel – jakten på ständigt ökat mervärde” menade Marx. Pengar ska genom produktionen av varor leda till ännu mer pengar: P-V-P’. Följden av denna logik och detta system är att kapitalisterna kontinuerligt måste öka exploateringskvoten och samtidigt lyckas sälja sina varor på marknaden. För att öka exploateringskvoten måste arbetarnas lönerna sänkas men detta leder till att färre varor kan säljas då köpkraften minskar. Detta leder oundvikligen till kriser. Genom sin studie av hur det kapitalistiska systemet reproduceras och växer delar Marx upp produktion en i två sektorer. Sektor ett producerar produktionsmedel och sektor två producerar konsumtionsvaror. Om för mycket kapital återinvesteras i den ena eller andra sektorn kan det lede till två olika typer av kriser. Då kapitalet i den första sektorn blir förs stort relativt till kapitalet i den andra leder detta till en överproduktion i den första sektorn – något som Marx kallade en partiell kris.

Han förutsatte att de jordar som redan hade tagits i bruk för jordbruk var bördigare än jordar som ännu inte odlats

Malthus och Ricardos skepticism mot marknadssamhällets utvecklingsmöjligheter på lång sikt bygger på antaganden som de uppfattade som ‘av naturen givna’. Malthus verkar inte ha sett något alternativ till att matproduktionen ökar aritmetiskt. Effektiviseringar och tekniska framsteg – sådant som marknadssamhället förde med sig i en aldrig tidigare skådad takt – fanns inte på hans karta. På samma sätt kunde han inte föreställa sig att folk som får det materialistiskt bättre i genomsnitt skaffar färre barn. Det ‘av naturen givna’ synsättet passar kanske ännu bättre in på Ricardo. Han förutsatte att de jordar som redan hade tagits i bruk för jordbruk var bördigare än jordar som ännu inte odlats. Detta antagande känns minst sagt förhastat. Att de människor som började odla jordarna många generationer tidigare automatiskt valde de områden men allra bördigast jord känns tämligen ologiskt. I dessa två herrars skepticism tycker jag mig kunna skönja en syn på sin samtid som färgas av att den tekniska utvecklings absolut topp nu var nådd och framöver blir samhället ett slags nollsummespel med de ‘tillgångar’ vi har.

Ricardo missade också med sin teori om varors objektiva pris den utveckling där försäljning varor i högre och högre uträckning kommer att flirta med de mekanismer om exklusivitet som fick honom att exkludera konst och fina viner från det prisobjektivitet.

Den skeptiska inställning som Marx hade är inte sprungen ur naturgivna förutsättningar på samma sätt. Han baserar den istället på marknadssamhällets uppbyggnad med dess kapitalistiska system och logik – båda i förlängningen resultat av människors handlande – och varför dessa inte var hållbara på längre sikt.

(Thomas Malthus, David Ricardo och Karl Marx var alla skeptiska till marknadssamhällets (kapitalismens) långsiktiga utvecklingsmöjligheter. Sammanfatta och jämför deras viktigaste argument. Likheter och skillnader?)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s